I dagens urbana miljöer skapas många nya namn. Namnen länkar samman dåtid med nutid och berättar om en stads utveckling. Vem var Erik Benedicti, som fått ge namn åt en medeltida nu försvunnen gränd? Vad syftar namnet Dragarbrunnsgatan egentligen på? Hur fick Geometriparkensitt namn? I Uppsalas gatunamn ges en heltäckande genomgång av namn på gator, torg, broar, kvarter och stadsdelar i Uppsala – från medeltiden fram till i dag. Även inofficiella namn och namn på kända gamla hus och krogar tas upp, liksom namn i kommunens alla kransorter.

Uppsalas gatunamn utkom med sin första upplaga 1994. I denna reviderade och kraftigt utökade andra upplaga har fördjupande fakta samt en stor mängd nytillkomna namn lagts till. Här  finns nu över 3 500 namn – med förklaringar och historia.

Första upplagan av denna bok utgavs 1994, förutom i serien Sveriges ortnamn också i den nu avslutade serien Uppsala stads historia. Föreliggande reviderade och utökade andra upplaga följer i huvudsak strukturen i den första upplagan med beaktande av nya arkeologiska, stadshistoriska och språkvetenskapliga forskningsresultat. Eftersom Knivsta f.d. landskommun, som 1971 inkorporerades i Uppsala kommun, sedan 2003 utgör en egen kommun, tas dess namn inte upp i denna upplaga. För namn i Knivsta fram till 1993 hänvisas till första upplagan.

Det första kapitlet behandlar namnet Uppsala. Det andra kapitlet behandlar namn i staden från äldsta tid fram till den genomgripande reglering av stadens gatunät som ägde rum efter kungligt påbud 1643. Nytt i detta kapitel är ett avsnitt om de fyra medeltida stadsdelsnamnen Fjärdingen, Islandet, Svartbäcken och Tovan.

Bokens tredje kapitel ger en översikt över namnskickets utveckling från stadsregleringen 1643 fram till i dag med ett särskilt avsnitt om 1600-talets kvartersnamn, varav flertalet alltjämt är i bruk. Här ingår också ett avsnitt om det officiella kommunala namngivningsarbetet från tillkomsten av Gatunamnskommittén 1923. Detta bygger i huvudsak på en efterskrift i första upplagan av Namnberedningens dåvarande ordförande Åke Norén.

Det fjärde kapitlet behandlar stadsdelsvis namnbeståndet efter stadsregleringen 1643 fram till och med 2023, samtliga officiellt stadfästa namn men också försvunna namn och inofficiella namn. Kvartersnamn behandlas översiktligt för varje stadsdel, varvid inte samtliga namn kommenteras särskilt. För de i första upplagan behandlade namnen har en grundligare genomgång av officiella handlingar om staden och kommunen Uppsala tillfört nya uppgifter liksom sökningar i Kungliga bibliotekets nytillkomna digitaliserade arkiv över svenska tidskrifter och dagstidningar från 1645, Svenska tidningar. Uppgifter i tidigare icke beaktad litteratur, såsom memoarer, minnesskildringar och skönlitteratur, har tillförts, och namnartiklarna har utökats med upplysningar om namn på kända krogar och hus vid de aktuella gatorna.