Detta nummmer av tidningen Klarspråk handlar om det hårdare samtalsklimatet. Det hatiska, giftiga och toxiska språket sprider sig allt mer.

Akademiledamoten och filosofiprofessorn Åsa Wikforss beskriver hur språket kan ses som ett gift och hur det infekterar såväl det offentliga samtalet som vårt tänkande. Vi har alla ett ansvar för att motverka detta, skriver hon.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har undersökt hur utbrett det toxiska språket är i svenska sociala medier. Forskaren Lisa Kaati redogör för resultatet. Värst är, föga förvånande, språket på Flashback.

Folkhälsomyndigheten har under pandemin fått ta emot många upprörda mejl och telefonsamtal. Deras svarstjänst ger de bästa tipsen för hur man hanterar hatiska synpunkter. Även psykoterapeuten Jakob Carlander ger goda råd om att bemöta rättshaveristiskt beteende.

När Språkrådet publicerar den årliga nyordslistan diskuteras ibland huruvida laddade ord bör tas med eller inte. Nyordsredaktören Ola Karlsson berättar hur de tankarna går.

Detta nummer av tidningen Klarspråk handlar om hur klarspråk underlättar kommunikationen i ett mångspråkigt samhälle.

Årets vinnare av Klarspråkskristallen, Folkhälsomyndigheten, berättar om hur de arbetat för att nå ut till alla i samhället. Tillit, översättningar och samarbete med målgrupperna är viktiga ingredienser – och så klarspråk förstås.

Svenska informationstexter är ofta mer informella och direkta än texter på andra språk. Det här kan vara knepigt vid översättning av exempelvis tilltal och titlar. Facköversättaren Morena Azbel Schmidt skriver om vad skribenter kan göra för att kommunikationen ska fungera även i översatta texter.

Julia Agha på nyhetskanalen Alkompis tipsar om vad som är viktigt att tänka på för myndigheter som kommunicerar med arabisktalande personer.

En person som blir stoppad av polisen och misstänkt för ett brott behöver förstå vad som kommer att hända. Därför har Polismyndigheten tagit fram en animerad film på fyra språk som ger brottsmisstänkta bättre koll.

Geggamoja, annorlunda, bli av eller specifik? Gissa vilka ord som brukar vara svårast att förstå för en vuxen person som lär sig svenska! Sfi-läraren Sofi Tegsveden Deveaux ger en inblick i svårigheterna.

With a mentorship program, the Language Council of Sweden connected plain language workers just starting their work with experienced plain language experts. The program created interesting meetings and made the plain language work evenmore fun and a bit less lonely.

One of the tasks for the Language Council is to monitor how the plain language section of the Language Act is obeyed by the public agencies. The plain language section requires public language to be simple and comprehensible. To find out more about this, we at the Language Council conduct a national survey every five years. According to our last survey,in 2019, as many as 81% of Swedish public agencies answered that they hadworked with plain languageduring the last two years. This is a great result.

Med hjälp av ett mentorskapsprogram kopplade det svenska Språkrådet ihop klarspråksansvariga som precis startat sitt arbete med erfarna klarspråksexperter. Programmet resulterade i givande möten, och gjorde klarspråksarbetet ännu roligare och lite mindre ensamt.

En av Språkrådets uppgifter är att undersöka hur svenska myndigheter följer språklagens klarspråksparagraf. Paragrafen föreskriver att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. För att få reda på mer om detta genomför vi på Språkrådet en landsomfattande enkätundersökning vart femte år. I vår senaste undersökning, som gjordes 2019, svarade så många som 81 procent av Sveriges myndigheter, kommuner och regioner att de arbetat med klarspråk under de senaste två åren. Ett fantastiskt resultat!

Samarbete löser allt!

Det nya numret av Klarspråk handlar om samarbete. När vi arbetar tillsammans blir allt mycket bättre och går smidigare. Det gäller på de flesta områden, inklusive begriplig kommunikation.

Sedan i höstas samarbetar klarspråksansvariga som nyligen börjar sitt arbete med mer erfarna klarspråksveteraner i Språkrådets mentorsprogram. Vi frågade några av dem hur det går och fick idel glada tillrop. Kanske blir du också inspirerad att vara med?

Ingrid Herbert, som är klarspråkskommunikatör på Sida, ger oss sina bästa tips för hur man kan samarbeta om bättre texter. Man kan till exempel skriva tillsammans i skrivarstugor eller gå med i en förening. Ett annat effektivt arbetssätt är att bilda en termgrupp. Åsa Holmér och Karin Webjörn beskriver hur den nyinrättade Hållbarhetstermgruppen tar fram rekommendationer för termer och begrepp inom det högaktuella ämnesområdet hållbar utveckling.

Inom EU behöver texter översättas till alla de officiella EU-språken. Det kräver mycket samarbete mellan EU:s institutioner och de svenska myndigheterna. Om detta berättar Lena Olofsson-Piras som är språklig handläggare på EU-kommissionens svenska språkavdelning.

Goda exempel och värdefulla verktyg!

Det senaste numret av Klarspråk handlar om goda exempel och värdefulla verktyg för klarspråksarbete. Arbetsförmedlingen berättar om sin väg till Klarspråkskristallen 2022 och vi berättar om den alldeles nya Klarspråkshjälpen på isof.se.

Arbetsförmedlingen vann Klarspråkskristallen 2022 för ett ”föredömligt och genomgripande klarspråksarbete som andra kan inspireras av”. I nya numret av Klarspråk berättar Marianne Ek, språkvårdare på Arbetsförmedlingen, om klarspråksarbetet på myndigheten och den välfyllda verktygslåda som växt fram längs vägen. Även Kommunals A-kassa och Eda kommun delar med sig av hur de framgångsrikt arbetat med klarspråk i sina organisationer.

Apropå verktygslådor berättar Ingrid Olsson och Maria Fremer på Språkrådet om ett helt nytt klarspråksredskap på isof.se: Klarspråkshjälpen. Genom de tre modulerna Kom igång, Skriv klarspråk och Testa din text får du vägledning och konkreta tips om hur du gör för att skriva vårdat, enkelt och begripligt.

Ytterligare ett exempel på verktyg för klarspråksarbete kommer från pilotprojektet Flersamterm som samlat en termgrupp från fem olika myndigheter för att sammanställa en första flerspråkig termlista. Karin Hansson och Marie Mattson från Språkrådet berättar att det främsta resultatet av pilotprojektet inte är termsamlingen i sig utan ett förslag på fortsatt arbete baserat på tre centrala utgångspunkter: kontinuitet, samordning och helhetssyn.

Klarspråk behövs i valtider

Lagom före valet kommer här ett nytt nummer av vår tidning Klarspråk. Där sammanfattar vi bland annat vad riksdagspolitikerna tycker i olika språkpolitiska frågor, enligt en enkät Språkrådet skickat ut.

Charlotta Seiler Brylla förklarar ordvalen i det politiska språket, och Björn Appelgren från Internetstiftelsen berättar varifrån medborgarna hämtar information inför valet.

Av Sofia Jonsson får du veta vad man bör tänka på om man skriver ett tal åt någon annan. Och i språkfrågan reder Lotta Ederth och Lena Olausson ut huruvida det ska vara stor eller liten bokstav i sammansatta partinamn, sammansättningar med partinamn och andra valrelaterade uttryck.

Bland notiserna hittar du flera bra lästips som Svensk floskelordbok och Skriv lättläst.

I årets sista nummer av tidningen Klarspråk får du veta mer om hur språkvårdare tänker när det uppstår språkriktighetsproblem. Maria Bylin förklarar vilka frågor man ställer sig och hur man resonerar.

Men varför behövs språkvård och normering? Den frågan svarar professor Björn Melander på. Och vad händer om skribenter inte följer normen? Det vet Anna Heuman. Hon har nyss skrivit en avhandling om språkliga diskussioner i sociala medier.

Det som ger upphov till allra mest irritation brukar vara särskrivningar. Lisa Loenheim förklarar varför de är så känsliga – och så svåra att få och ge hjälp med. En annan vanlig språkfundering är hur man ska benämna grupper på människor. Lena Lind Palicki ger råd om hur man kan tänka där.

Att uttrycka sig enkelt, vårdat och begripligt kallas för klarspråk. Men vad betyder det egentligen och varför är det viktigt?

I det här numret av Klarspråk är temat demokrati.

Demokrati kräver klarspråk

Demokrati har alltid varit ett av de starkaste argumenten för klarspråk. Alla ska kunna förstå vad myndigheter gör och varför. Det är förstås särskilt viktigt i beslut som påverkar enskilda personer, till exempel från Försäkringskassan eller kommunen.  

Klarspråk och demokrati går hand i hand

I år är det 100 år sedan det första riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt genom fördes. Det ledde till att de första kvinnorna tog plats i riksdagens kammare. På min arbetsplats i riksdagen firar vi på flera sätt demokratins märkesår, se riksdagen.se. Det genomförs också aktiviteter på temat på olika håll i landet. 

Skrivrådet: Vi kan alla hjälpas åt att stötta personer som lär sig svenska

Att kunna svenska i Sverige är viktigt för att man som invandrad person ska få tillgång till arbete, men också till sina barns vardag i skolan, till nya vänner i fotbollsklubben och till information o... 

Tillgänglig information för alla – även under en kris

De mänskliga rättigheterna är universella och gäller lika för alla. En av dessa rättigheter handlar om rätten till information. Att som individ kunna ta del av information är viktigt för att kunna var... 

Klarspråk, kompetanse og kvinnelig stemmerett

Tenk deg at du skal holde et innlegg i en debatt. De fleste av de du skal overbevise er kritiske til kompetansen og klokheten din. Du har mindre erfaring fra debatt enn de andre, og lavere utdanning. ... 

Språkfrågan: Varför riksdagsledamot och talesperson men talman?

Efterledet -man brukar bytas ut för att göra titlar mer könsneutrala. Men i riksdagen heter det talman oavsett om hen tilltalas fru talman eller herr talman.

Notiser