Vi talar klarspråk

Årets första nummer av Klarspråk handlar vad som är viktigt att tänka på när man kommunicerar muntligt.

Många gånger kan det vara enklare att förklara något muntligt än i skrift. Exempelvis händer det att domaren berättar vad domstolen kommit fram till efter en rättegång, innan den skriftliga domen är klar. Då kan hen också svara på frågor och försäkra sig om att mottagaren har förstått.

Vi får också läsa om hur Kronofogdens handläggare gör för att förklara komplicerade processer på ett begripligt sätt för personer som ringer deras kundservice. De förklarar svåra ord, omformulerar sig och delar upp långa förklaringar för att underlätta förståelsen. Handläggarna behöver också hantera krockar mellan allmänspråk och fackspråk, exempelvis ett ord som skuld.

Nu finns det riktlinjer för talat lätt språk – som en motsvarighet till lättläst. De omfattar cirka hundra råd, som är användbara i bland annat undervisning, presentationer och samtal.

Dessutom uppmärksammar vi att det är 30 år sedan det första numret av tidningen kom ut. Grattis ”Bullen” och tack till alla våra läsare!

Så jobbar vinnarna med klarspråk

Hur gör andra för att driva klarspråksarbetet framåt? Temat för det nya numret av Klarspråk är goda exempel.

Årets vinnare av Klarspråkskristallen blev Jönköpings kommun. De satsar på att göra det lätt för sina anställda att använda klarspråk. De har tagit fram olika typer av stödmaterial, bland annat en film och en checklista för bättre texter, och jobbar också mycket med utbildningar och coachning.

Region Skåne ökar tydligheten i sina kallelser. Istället för att skicka en kallelse till ”suturtagning” får patienterna veta att besöket handlar om att ”ta bort stygnen”. Regionen skriver också om sina webbtexter om att söka sjukhusvård och hur patienterna ska förbereda sig inför besöket.

Hallstahammars kommun utvecklar en pedagogisk klarspråkassistent på sin egen AI-plattform. Assistenten föreslår inte bara ändringar i texten utan motiverar dem också.

Språkfrågan handlar om ordet hybrid – kan man kalla till ett hybritt möte?

Tema aktuell klarspråksforskning

Hur kan vi som jobbar med klarspråk ta stöd i forskningen? Temat för det nya numret av Klarspråk är forskning.

Anna W Gustafsson berättar om hur språket kan användas för att ta något för givet eller presentera något som etablerat – utan att det uttrycks rakt ut. Det här är något som ofta förekommer i politiskt språk. Kanske borde klarspråk innebära att skriva ut underförstådda led som inte är självklara?

Maria Fremer och Lieselott Nordman skriver om sin undersökning om hur personer med olika bakgrund läser lagtexter. Vad vållar problem för läsarna? Vad skulle göra det lättare för dem att förstå och hitta svar på sina frågor?

Hur används en text på en städvagn för att få medarbetarna att själva städa sina kontor? Anders Björkvall och Catharina Nyström Höög har forskat om hur texter kan användas för ”mjuk” och ”hård” styrning i en organisation. Deras bok Text i arbete handlar både om värdegrundstexter och andra textgenrer i arbetslivet.

Intresserad av att förkovra dig ytterligare? Språkrådets chef Lena Lind Palicki tipsar om relevanta forskningsfält och hur man kan fortbilda sig som yrkesverksam. Dessutom skriver vi om nyutkomna böcker som kan vara bra att hålla koll på.

Vad vet vi om klarspråksarbete i Sverige och Europa?

I det nya numret av Klarspråk berättar vi om resultaten från några olika undersökningar om klarspråk.

Var du med och svarade på Språkrådets enkät om klarspråks- och terminologiarbete i höstas? Nu är resultaten sammanställda. Vi avslöjar bland annat hur stor andel av landets kommuner, regioner och myndigheter som jobbat med klarspråk och terminologi de senaste två åren.

Vi berättar också om hur stor andel av organisationerna som utvärderar sitt klarspråksarbete och om hur många som har en språkpolicy eller ett liknande styrdokument.

Även ute i Europa undersöker man klarspråk, exempelvis hur arbetet är organiserat, vilka resurser som finns och ifall man mäter effekterna. Ingrid Olsson är medlem i arbetsgruppen Elips, som gjort två enkätundersökningar. Här berättar hon om resultaten.

Vad innebär egentligen tillsyn, kontroll, inspektion och besiktning? Språkrådets terminologer leder ett nätverk som kallas Myndighetstermlistan. Under hösten har ungefär tio myndigheter varit engagerade, och fyra nya termposter har publicerats i Rikstermbanken. I Karin Hanssons artikel kan du läsa om samarbetet.

Patrik Hadenius svarar på frågor om Språkmuseet – om vad som händer just nu och om planerna på lite längre sikt.

Den svåra konsten att vara rolig

I det nya numret av Klarspråk tar vi ett grepp om den svåra kombon humor och myndighetskommunikation. När fungerar det att använda humor för att nå ut?

Rätt använt kan humor vara ett effektivt sätt att fånga människors uppmärksamhet och göra information mer tillgänglig, skriver Caroline Thunved från Sveriges Kommunikatörer. Men humor uppfattas olika av olika människor, så det är klokt att testa om det fungerar i olika målgrupper.

Degerfors bibliotek når en stor publik med sina sketcher på Instagram. Robin Karlsson tar oss med bakom kulisserna och berättar om hur filmerna kommer till. Allt är noga förberett i manus, avslöjar han.

Myndigheter måste vara lite försiktiga när de använder humor, eftersom de alltid kommunicerar från en position med makt. Annars riskerar de att uppfattas som nedlåtande. Det skriver Hanna Söderlund, som forskar om humor och makt. Men humor i myndighetstexter är också användbart, exempelvis för att engagera människor.

Komikern och programledaren Annika Lantz svarar på vad hon tycker är rolig myndighetskommunikation och varnar för konsekvenserna av ”dåligt skoj”.

Språkfrågan handlar denna gång om varför språk inte alltid är logiskt. Vad menas med tredubbelt egentligen?

Mycket nöje!

Goda exempel att inspireras av

Svårt att bestämma vilka klarspråksaktiviteter ni ska satsa på? Här är ett helt nummer med goda exempel att kopiera.

Årets vinnare av Klarspråkskristallen, Kronofogden, berättar om sitt framgångsrika klarspråksarbete. Bland annat införde de nya textmallar och kortade på så sätt mejlkonversationerna med i snitt 40 procent.

Skolverket vill inspirera och stötta i stället för att prata om rätt och fel. De bjuder på en lång lista med aktiviteter att hämta idéer från.

Götene kommun påminner regelbundet medarbetarna om vikten av klarspråk. Trots små resurser erbjuder de utbildningar och når goda resultat. I Region Skåne finns det rutiner och metoder för att utvärdera texter. Bland annat använder de en mall för att ge respons på varandras texter.

Hur gör man som klarspråkare för att förmedla sina kunskaper till skribenter och talare? Vad är det viktigaste för att få dem med sig? Riksbankens språkkonsult Marianne Sterner, som nu går i pension, ger oss sina bästa råd.

Vi tipsar också om en rad nya böcker och om att den nya ISO-standarden för klarspråk nu finns på svenska.

Vi vrider och vänder på namn

Det nya numret av Klarspråk reder ut vad som räknas som ett namn, när det ska vara stor bokstav och vad som är viktigt att tänka på när man namnger något.

Vad räknas egentligen som ett namn? När ska det vara stor respektive liten bokstav på namn? Det är vanliga frågor till Språkrådet. Men namn handlar inte bara om skrivregler. Det finns också starka klarspråksskäl att bry sig om namn.

Namn använder vi för att på ett effektivt sätt kunna prata om saker. Därför bör namn i det offentliga vara entydiga – hellre lite tråkiga än fyndiga och otydliga! I Skrivrådet får du hjälp med hur du kan tänka när du namnger exempelvis projekt eller enheter i en organisation.

Vilket är rätt uttal av Kamala Harris förnamn? Vi har pratat med Sveriges Radios språkvårdare om hur de jobbar med namn- och uttalsfrågor i public service.

Har du också undrat över varför exempelvis arabiska namn stavas på olika sätt i olika sammanhang? Det har med principerna för transkription och translitterering att göra, och att uttalen av de latinska bokstäverna skiljer sig åt i olika språk.

Allt om lättläst

Årets sista nummer av Klarspråk handlar om lättläst, och vad som skiljer det från klarspråk.

Lättläst är en texttyp som kan vara svår att ringa in. Vad gör egentligen en text till lättläst? Vilka tillhör målgrupperna, och vad är viktigast att tänka på när man skriver lättläst?

Med det här numret, som vi gör i samarbete med Myndigheten för tillgängliga medier, vill vi både belysa vad lättläst innebär och vilken betydelse det har i samhället. Vi reder också ut skillnaderna mellan klarspråk och lättläst.

Vi får följa ett konkret exempel på hur det kan gå till att göra en bearbetning till lättläst. Det handlar om att skala bort onödiga lager i texten och fokusera på det viktigaste.

Språkfrågan diskuterar själva termen lättläst och vad man kan kalla andra typer av lätt språk, exempelvis webbsidor som innehåller annat lätt material än text.

Visste du att broschyren Om krisen eller kriget kommer görs i flera anpassade versioner, bland annat på lättläst? Fler lästips finns bland notiserna.

Viktigt med klarspråk i kommuner och regioner

Det nya numret av tidningen Klarspråk handlar om hur kommuner och regioner jobbar med klarspråk. Här finns både konkreta råd och inblickar i deras klarspråksvardag.

Palle Lundberg, vd för Sveriges Kommuner och Regioner, skriver om digitaliseringens möjligheter för välfärden. Digitalisering och klarspråk hänger tätt ihop och bidrar till att förenkla för invånarna genom att skapa tillgängliga och lättanvända tjänster. 

Vad gör egentligen en krångelombudsman? I Helsingborg satsar kommunen sedan några år på att ”avkrånglifiera” sina system, rutiner och texter. 

I kommuner och regioner finns det sällan resurser att låta en person arbeta heltid med klarspråk. Ofta ingår det i exempelvis en kommunikatörstjänst. Men det finns sådant man kan göra utan att det krävs så mycket tid – som att nätverka med andra och använda intranätet för språktips.

I Norge har ekonomer mätt effekterna av klarspråksbearbetade texter och kommit fram till att för varje investerad krona får kommunen 1,3 till 4 kronor tillbaka. En minst sagt lönsam investering!

Språkfrågan handlar om namnbytet från Twitter till X och hur vi nu kan benämna inläggen och det vi gör när vi skriver och återpublicerar notiser där.