Sverige är ett mångkulturellt land och det speglar sig inte minst i personnamnsskicket. Vårt onomastikon fylls ständigt på med namn från olika språk och namnkulturer, och så har det varit genom tiderna. Dels har vi importerat personnamn, helt enkelt tagit in namn och börjat bruka dem, dels har vi fått in nya personnamn genom invandring från olika länder. Namnförrådet fylls på, förändras och förnyas.

Våra namn identifierar oss som individer, men också som medlemmar i ett kollektiv. Kollektivet kan vara ett mindre sällskap, som familjen, eller en större enhet, som en religiös, språklig eller kulturell domän. Oavsett är det viktigt att man får ha sitt rätta namn, var än man lever.Att själv ha möjlighet att påverka och välja namn är av stor betydelse, eftersom personnamnen är en sådan central del av såväl den personliga som den kollektiva identiteten.  

Hur ser det ut i dagens Sverige? Vilka möjligheter har en individ att få tillgång till sin egen namnkultur? Och vilka är begränsningarna? Vad händer när olika namnsystem möts eller krockar? Vad betyder det för en persons självidentitet?

Dessa frågor är utgångspunkten för vår undersökning av personnamn i det mångspråkiga Sverige. Vårt fokus är på den officiella personnamnsvården som regleras genom lagstiftning (PNL 2016) och beslut hos myndigheter (Skatteverket och domstolar), men också på praxis. Många olika förhållanden sätter spår i både namngivning och namntagning, såsom migration, kulturella kontakter mellan olika länder, nya medier och sist, men inte minst, politiska beslut.

In Sweden, an ongoing sound change is resulting in the pronunciation of short /œ/ and short /ɵ/ becoming more similar. This chapter examines the relationship between the two sounds in the region of Uppland, situated in Central Sweden. It summarises the results of three tests conducted to investigate the informants’ production and perception of this sound change as well as their attitudes towards it. By combining the results of the production test with the informants’ categorisations in the perception test, the original study showed that those informants with a small phonetic distance between /œ/ and /ɵ/ in their own speech were better at categorising vowel stimuli correctly than the speakers who had a larger phonetic distance.

The article reports on a study of the treatment of names in the latest edition of The Swedish Academy Glossary (SAOL 14). Initially, we present the principles for inclusion of names in Swedish monolingual dictionaries in general. After that, we discuss the names included in SAOL 14, on the basis of names listed in previous editions, dictionary user emails regarding the names, and the results of a web questionnaire on the topic. Finally, we address the question how the editors could handle this subset of headwords in the next edition of the glossary.