The Language Council of Sweden at the Institute for Language and Folklore has a responsibility to support the development of language technology for the languages of Sweden. Together with the Department of National Minorities and Swedish Sign Language at the same institute, we are developing tools to collect and analyse texts in the national minority languages of Sweden. These texts will be available for use in research, for example in lexicographic work. We here present the specific challenges associated with building these tools for the Swedish national minority language Meänkieli.

Har du någonsin tänkt på den där lilla jordgloben uppe i högra hörnet på din kommuns webbplats? Eller kanske den där lilla fliken där det står meänkieli? Inte? Du är inte ensam – det har flera kommuner inte heller gjort.

Men allt fler gör det! Det är ett av många intressanta resultat i rapporten Språk på webben 2022 – flerspråkig information på kommunernas webbplatser. Rapporten beskriver resultaten från en kartläggning av svenska kommuners webbplatser från 2022, och jämför dessa med resultat från två tidigare kartläggningar.

I den här artiklen redogör jag mitt arbete med termlistor på svenskt teckenspråk: Hur skiljer sig teckenordlistor från andra ordlistor och vilka utmaningar finns i arbetet? Syftet med artiklen är att sprida kunskap om och förståelse för vad ordboksarbete med ett tecknat språk innebär.

O Romane čhibjakere ramojbaskere regularija tano jekh drumoingaribe thaj bukvibe ki romani čhib. Sarine so mangena te ramonen ki romani čhib ka ovel olen šukaripe kotar akava lil. O romane ramojbaskere regularija šaj koristinena pe ko primer kotar o sikavne, sikljovne ko sikljojbe e dajakiri čhib ki romani čhib, kotar o službenikija so isi olen romano palunipe thaj so trebela te komunicirinen pismeno e romencar ki romani čhib, ja pale kotar bilo ko so mangela te koristinel jekh haljovdi romani ramutni čhib.

E Romane šibake iskirimaske reguli si jekh dromesko sikajimo taj žutori sar te iskirin tajte betizin romanes. Kongodi kon kamel te iskirij romanes sile hasna anda i kenjva. E romane iskirimaske reguli šaj hasnin eksemplo e sitjarde taj e studentura ande a dejakašibako sitjarimo andi romani šib, oficiake žene kon si rom taj trubuj te komunikalin iskirimasa e romenca romanes, vadj akar ko kon kamel te hasnij gatataj hatjardi iskirimaski šib

Genom ett trettiotal berättelser får läsaren ta del av enskilda personers erfarenheter, tankar och känslor kring hur det var att komma som ny till Sverige. De personer vars röster återges i boken ger läsaren möjlighet att ta del av såväl stora existentiella frågor som vardagliga situationer. En del av berättelserna behandlar vardagslivet i Göteborg. Utifrån den nya vardagen i Sverige berättar några av bokens röster hur det är att laga mat och finna råvaror i det nya landet, hur det är att vara muslim i ett land som enligt självbilden är ett av världens mest sekulära, hur man anpassar firandet av högtider i en ny kontext och hur det är att påbörja en ny yrkeskarriär utifrån nya förutsättningar. Läsaren får ta del av de intervjuades tankar om språk; hur man behåller och för vidare sitt modersmål till barnen och hur det är att lära sig ett nytt språk som vuxen. En del av de intervjuade har valt att berätta om hur livet i Göteborg kommit att bli och läsaren får ta del av såväl besvikelser som glädjeämnen. Andra berättar om vad som låg till grund för det livsavgörande beslutet att bryta upp från hemlandet, lämna allt tryggt och välbekant bakom sig och fly eller flytta till ett för många närmast okänt land. Några av de intervjuade personerna delar med sig av hur det är att skiljas från delar av sin familj, i något fall till och med sitt barn.

Berättelserna utspelar sig under ett tidsspann som löper över nästan femtio år. Eftersom Sverige förändrats under denna period innebär det att personer som migrerat hit under skilda tidsperioder möter i det närmaste olika länder, och förutsättningarna för mottagandet har sett olika ut vid olika tidsperioder. Migrationspolitik, invandrarpolitik, synen på språkundervisning (och därmed krav på integration), svensk inrikespolitik, Sveriges ekonomiska situation och den utrikespolitiska situationen är faktorer som ändras över tid och har påverkar flyktingmottagandet. Genom berättelser från olika tidsperioder får läsaren alltså även en inblick i hur Sverige förändrats över tid.  

Genom de kontextualiserande artiklarna får läsaren olika perspektiv på några av de teman som förekommer i berättelserna. 

I Svenska migrationsberättelser diskuterar etnologen Charlotte Hyltén-Cavallius berättelserna utifrån att de är just migrationsberättelser – berättelser om migrationer och vilka konsekvenser de fått för de som berättat. Författaren visar, genom att lägga berättelserna sida vid sida, vilka strategier de berättande använder för att forma sina nya liv i Göteborg. Hyltén-Cavallius tydliggör hur de olika teman som återkommer i berättelserna skildras; hur bokens röster talar om själva migrationen, den fysiska förflyttningen, om hur basala behov såsom maten är viktiga för att känna sig hemma på en ny plats och vilka strategier de olika berättarna använt för att tillgodose det. 

I artikeln lyfts upplevelsen att vara muslim i en kontext där självbilden är att Sverige är ett sekulärt land och hur lätt det är att via religionen skapa ett ”vi” och ett ”dom”. Genom attribut som slöjan blir den muslimska kvinnan närmast översynlig i det svenska offentliga rummet och bokens röster vittnar om att det i vissa avseenden blivit lättare men i andra avseenden svårare att vara muslim i Sverige idag jämfört med för 30 år sedan. Sättet att betrakta islam blir tätt förbundet med den segregerade staden och även personer som inte identifierar sig som muslimer påverkas av dessa stämningar. 

Genom artikeln får läsaren en inblick i svensk invandringspolitik och hur de bakomliggande ideologiska strömningarna skiftat över tid. Sverige har gått från att ha en assimilatorisk hållning till en mer tolerant sådan för att därefter pendla tillbaka till en mer kravfylld politik, något som påverkar människors möjligheter att forma sitt nya liv. 

Since the early 1990’s descendants to Sámi migrants in the US, have been forming a loosely knitted community exploring different pathways to their oftentimes hidden heritage. This paper discusses how legitimacy (dis-)claims, de-colonization, complex geographical roots, differing assimilation histories and language-loss become important issues in this ongoing revitalization process. It also highlights how contemporary discussions in the US on race, belonging and “pretendians” constitutes formative conditions, and how hierarchical transnational relationships to the context of origin is affecting this process.  

Du kanske har sett Youtube-klippet där spelare från två basketlag trixar med bollen och du som tittare uppmanas att räkna antal passningar från det ena laget? Det visar sig att många av oss är så koncentrerade på räknandet att vi helt missar att en person i apdräkt rör sig mitt bland spelarna. Experimentet säger någonting om vår perception: den kan vara selektiv. Detsamma gäller hörseln. Det går alltså inte alltid att lita på våra sinnesorgan. Hjärnan tar ständigt genvägar för att spara energi, som att bara se eller höra det vi förväntar oss se eller höra. Men tankefelen går att upptäcka och motverka. Det kan vi ha nytta av i vardagliga samtal. Där hittar våra hjärnor nämligen ofta på saker om folk utifrån deras accenter*, deras sätt att prata.

Tarja Larsson, joka toimii suomen kielen huoltajana Kielen ja kansanperinteen tutkimuslaitoksen kansallisten vähemmistöjen ja ruotsalaisen viittomakielen osastolla on tehnyt kartoituksen suomen kielen neuvontaan vuonna 2022 tulleista kysymyksistä. Tarkoituksena oli selvittää, ketkä ottavat yhteyttä suomen kielen neuvontaan, millaisia kysymyksiä he esittävät ja onko tilanne muuttunut jotenkin vuonna 2019 julkaistuun edelliseen kartoitukseen verrattuna.

Raportti saatavilla onmyös ruotsinkielinen käännös. (Rapporten finns översatt till svenska.)

Tarja Larsson som arbetar som språkvårdare i finska på avdelningen för nationella minoriteter och svenskt teckenspråk vid Institutet för språk och folkminnen (Isof) har gjort en kartläggning av språkrådgivningen i finska 2022. Syftet var att klarlägga vilka som kontaktar språkrådgivningen i finska, vad det är för typ av frågor som kommer in och om det har skett någon förändring sedan den föregående kartläggningen som publicerades 2019.

Rapporten är en svensk översättning av "Isofin suomen kielen neuvonnan kartoitus 2022: Ketkä kysymyksiä esittävät, mitä he kysyvät ja onko tilanne muuttunut edellisestä kartoituksesta"

Finska och meänkieli är två av Sveriges fem nationella minoritetsspråk sedanår 2000. Situationen för dessa två minoritetsspråk skiljer sig åt. Finskan somtalas som majoritetsspråk i Finland är ett standardiserat språk med etableratspråkvårds- och terminologiarbete både i Finland och i Sverige, medanstandardiseringen av meänkieli pågår. Förutsättningarna att ta fram nya förvaltningstermerpå finska respektive på meänkieli i Sverige är därmed olika.Medan det på finska ofta går att få hjälp av finskan i Finland vid skapandetav nya sverigefinska termer, behöver man på meänkieli i allmänhet skapa termernafrån grunden, samt ta hänsyn till olika språkliga överväganden ochstavningsvarianter. När det blev aktuellt att uppdatera Isofs (Institutet för språkoch folkminnens) drygt tio år gamla svensk-finska förvaltningsordlista uppkomdock tanken att även inkludera meänkieli, eftersom det sedan tidigare funnitsen efterfrågan på enhetlig förvaltningsterminologi i meänkieli bland meänkielitalare.

Vägledning för att tolka och tillämpa språklagen i praktiken

Språklagen syftar till att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige, liksom den enskildes tillgång till språk. Den preciserar vilka skyldigheter myndigheter, regioner, kommuner och andra offentliga organ har när det gäller språk och språkanvändning.

Den här vägledningen klargör hur språklagens paragrafer bör tolkas i praktiken. Den vänder sig till dig som är beslutsfattare eller arbetar med kommunikation, språkvård, terminologi, tillgänglighet eller minoritetsfrågor på övergripande nivå. Informationen är uppdaterad från första utgåvan som kom 2011. Skriften går igenom språklagen paragraf för paragraf och ger konkreta tips och råd till varje avsnitt.

I vägledningen finns också intervjuer där myndighetsanställda delar med sig av goda exempel och beskriver hur de hanterar utmaningar med språklagens olika paragrafer i sitt dagliga arbete. Exemplen visar hur offentliga organ kan bidra till en bättre språksituation för talare av både svenska och andra språk i Sverige. Att människor ges tillgång till språk är en förutsättning både för att de ska kunna ta tillvara sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter, och för att samhället ska fungera väl.

Kielen ja kansanperinteen tutkimuslaitoksen (Isof) Suomen kielikeskus on kehittänyt Toivomuspuun tukemaan eri tahoja, jotka järjestävät neuvonpitoja ruotsinsuomalaisten lasten ja nuorten kanssa, koska tämä kohderyhmä koetaan usein vaikeasti tavoitettavaksi. Käyttäjän oppaassa on tietoa Toivomuspuusta ja ohjeet sen käyttämiseen neuvonpidoissa eri kohderyhmien kanssa.