Innehåll:

"Aktuella problem inom nordisk namnforskning" av Thorsten Andersson

"Till frågan om det gamla namnet på Västerdalälven" av Erik Olof Bergfors

"Emund Slema" av Eva Brylla

"Dillö" av Lennart Elmevik

"Bykåka. Ett gammalt arbetsgille" av Gösta Franzén

"Inkongurens av typen Sverige är beredd att.. och arkivet är ansvarig..." av Lennart Hagåsen

"Ösmo — ett vantolkat sockennamn. Med en avslutande notis om medeltida kronolandbor och forntida karlar" av Lars Hellberg

"Tornsvala eller tornseglare? Ansatsen till ornitologisk beteckningsreform" av Lars-Gunnar Larsson

"Kyndelsmässknax och Matsmässgrav" av Helge Lindberg

"Fasma" av Lennart Moberg

"Har vi fått en 'ny' ortnamnsvård?" av Leif Nilsson

"Det västgötska sockennamnet Undenäs" av Eva Nyman 

"Personbinamn i ortnamnsbelysning" av Svante Strandberg

"Om ordet spjäll i svenska ägonamn" av Mats Wahlberg

"Några kristna konstnamn" av Anders Öberg

Innehåll

Jan Agertz: Grönstad på Visingsö

Zeth Alvered: Några binamn och andra personbeteckningar i Gregers Matssons räkenskaper

Thorsten Andersson: Götar

Erik Olof Bergfors: Personnamnet Trond i övredalska ortnamn och gårdsnamn

Eva Brylla: Fornsvenska mansbinamn av typen Dyna, Gylta och Stura

Lennart Dehlin: Knokarna och Knokrå

Anita Eldblad: Personnamnsskicket i två av de uppländska markgäldslängderna 1312

Staffan Fridell: Namnet Kinnevalds härad

Lennart Hagåsen: Moljan, Möljen och molo 'vågbrytare'

Katharina Leibring: Namn i Noreens ladugårdar. Prosten Erik Noreens kreatursbesättning 1749

Eva Nyman: ÅsundaLennart Ryman: Kristna personnamnselement?

Karl Inge Sandred: The boundaries of Godmersham in Kent as described in BCS 378

Per Stille: Myskia — ett sörmländskt runstensnamn

Svante Strandberg: Avla och Månad

Mats Wahlberg: Kyrkgränden och Pinngränden. Namn på byklungor och sockendelar

Per Vikstrand: Kan ortnamnselementen skälv, fsv, skialf, skiœlf, ja haft en sakral innebörd?

Henrik Williams: Till tolkningen av personnamnen på Gnistastenen

When topographical generics such as backe, berg, slänt and stalp are treated in literature and dialect records, their lexical meaning is often given without details and precise semantic distinctions. It is indicated by 'synonyms' and by established agreement with other words within the same semantic field, rarely by contrasting definite differences between the words. This can easily give an impression of a synonymity among topographical generics which is out of proportion to the great number of words in use. The main aim of this dissertation is to establish the exact meaning of words for heights and slopes in their two functions, as appellatives and as place-name elements. The study also aims atillustrating the necessity of field work, its problems and possible sources of errors.

The study of Swedish lake names may involve difficulties of many different kinds. The varying themes of the individual studies making up this thesis reflect the wide span of hydronymic research. Lake names can be structured morphologically, semantically, chronologically and geographically. In the thesis, the author attempts to bring out and shed light on more general patterns and questions relating to Swedish hydronyms.

The primary, basic concern of research into Swedish lake names remains interpretation. The thesis proposes new interpretations of many names. An exploration of name etymologies naturally takes one into the areas of phonology, morphology and semantics. Phonology is one of the principal themes of chapter 3. Word formation by the addition of suffixes receives a great deal of attention in the first and concluding studies (ch. 2, ch. 8), while semantic typology forms the main theme of two other studies (ch. 4, ch. 6). Chapter 8 examines the original forms and subsequent development of lake names that now end in -aren. In this connection much attention is paid to morphological changes caused by analogy.

The question of the distinction between primary and secondary name formation arises in all the chapters of the thesis. The question of formally primary and formally secondary lake names is another of the key problems in the complex area of name formation. Change of name, ellipsis and reduction—three phenomena critical to the study of hydronyms —are considered in all th estudies in the thesis.