Innehåll: Målföre som föremål / av Lars Bleckert. Behövs en personnamnslag? Namnlagens tillämpning ur språklig synvinkel / av Eva Brylla. Ordböcker i stöpsleven / av Birgit Eaker. En bukett blåklint. Centaurea cyanus i ett europeiskt perspektiv / Gerd Eklund. Från Smålands minnen till SOFI DAL / av Göran Hallberg. Det evigt kvinnliga? Sägen, folksaga, konstsaga / av Bodil Nildin-Wall. SOFI och dagens ortnamnsvård / av Leif Nilsson. OSD och SAOB. Samvaro med konsekvenser / av Gunnar Nyström. På DAGstur / av Margareta Svahn. Död mans mot / av Jan-Inge Wall. Namngivning av datafiler vid digitalisering av skriftligt arkivmaterial / av Ola Wennstedt.

Part 1: Name theory.Names in literature.

Part 2: Name and society. Names as sources.

Part 3: Name and society. The conditions för names.

Part 4: Name dictionaries and name projects.Name treatment and name planning.

Part 5: Name formation, name change and name loss.

Ur flera olika aspekter redogörs här för ett antal franska lånord i de svenska dialekterna som alltjämt används av en del äldre personer på landsbygden.

Vilken är den gemensamma nämnaren för exmera, hinkiet, pargasj, paschas och sjangtil? Jo, alla är franska lånord som tecknats upp bland dialekttalande på olika håll i Sverige. I riksspråklig form liknar de mera sina franska motsvarigheter estimer, inquiet, bagage, passage och gentil. Orden lånades i första hand in i svenskan under den 200-årsperiod (ca 1600–1800) då det franska inflytandet på vårt svenska språk var som störst. I dialekterna traderades de muntligt och har i några fall fått starkt förändrade former och betydelser.

Ordbok över Sveriges dialekter (OSD) har getts ut i ett band om tre häften:

Häfte 1: A - Andtäppt

Häfte 2: Andvarpning - Arsa

Häfte 3: Arsa - Back

Att publicera fler häften av ordboken är i nuläget inte aktuellt.