"Vi slapp bombningar och skjutande, men påverkades i allra högsta grad" skriver Nina från Majorna i Göteborg. Här berättar ett hundratal kvinnor och män om sina minnen från krigsåren. Deras berättelser handlar om försörjning, nya roller, ransoneringar, mat, kläder, om hur kriget var närvarande på olika sätt och hur det har påverkat livet efteråt.

De minns hur tiden präglades av såväl oro och sorg som glädje och nöjen. Några berättar om livet som inkallad, om förhållandet mellan militär och civilbefolkning, skyddsåtgärder och frivilligförsvar, andra beskriver hur det var att leva i gränstrakter eller att komma som flykting till Sverige.

Berättelserna är huvudsakligen från Västsverige men här finns också bidrag från andra delar av landet.

”Naturen för mig. Nutida röster och kulturella perspektiv” är en populärvetenskaplig bok om naturen i samtida vardagskultur. Den bygger på människors egna erfarenheter och berättelser och utgår från ett rikt och mångsidigt material som samlats in över hela Sverige.

I Naturen för mig medverkar forskare från de svenska folkminnesarkiven och flera av landets universitet. Med etnologiska perspektiv undersöker de naturen som en del av människors vardag och kultur. Artiklarna varvas med citat, berättelser, teckningar och fotografier.

Utgiven i samarbete mellan Institutet för språk och folkminnen och Folkslivsarkivet vid Lunds universitet.

Samlingen upptecknades ursprungligen av Gottfrid Fornander (1871-1946) under slutet av 1920-talet och tillhör Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg.

Den innehåller 225 låtar och visor i olika former, främst dansmusik och en hel del sånger och sånglekar. Gottfrid Fornanders notskrift är vacker, detaljerad och full med anvisningar om allt ifrån tempon till enskilda betoningar och återges därför här i sitt ursprungliga skick. Större delen av låtarna kommer från norra Halland och samlingen utgör ett unikt dokument över den nordhalländska folkmusiken från tiden runt 1900. Uppteckningarna speglar områdets variationsrika spelmansrepertoar och Fornander namnger dessutom ett flertal spelmän, främst från Fjärås, som det sedan tidigare finns få om ens några uppgifter om.

Karin Eriksson är riksspelman och fil. dr. i musikvetenskap. År 2004 disputerade hon med avhandlingen ”Bland polskor, gånglåtar och valser. Hallands spelmansförbund och den halländska folkmusiken”, där hon också har undersökt Fornanders folkmusikuppteckningar.

En ödegård är en gård, som varit ut bruk som självständig enhet så länge, att detta tillstånd uppfattas som mer än rent tillfälligt. Syftet med denna bok är att söka klarlägga den verklighet, som ligger bakom de många ödegårdsnamnen (orsaken till, tiden för och omfattningen av ödeläggelsen). Också de namn som ödegårdarna en gång i tiden burit. Likaså gårdarnas läge och storlek är av intresse.

Våren 2004 samlades representanter från olika kulturinstitutioner för att diskutera ett samarbete på temat Årets fester. Julen 2004 blev startskottet för ett gemensamt dokumentationsarbete där ett rikt samtida material om perioden från första advent till tjugondedag jul samlades in – materialet bearbetades och presenterades sedan i publikationen Nu gör vi jul igen (2006).

I antologin medverkar representanter från institutets tre folkminnesavdelningar, Folklivsarkivet i Lund, Nordiska museet, Mångkulturellt centrum, Göteborgs stadsmuseum, Upplandsmuseet, Skånes arkivförbund, Högskolan på Gotland samt de etnologiska universitetsinstitutionerna i Uppsala, Göteborg, Stockholm, Lund och Umeå.

Innehåll: 

"Öppningsanförande vi dsymposium om aktuella frågor inom ortnamnsvården"  av Leif Ekberg. 

"Ortnamnsvård i ett internationellt perspektiv" av Sven Benson 

"Ny lov om skrivemåten av stadnamn i Noreg" av Botolv Helleland

"Stednavnepleje - praksis i Danmark" av Birte Hjorth Pedersen

"LMV:s ortnamnsdatabank till topografiska kartan" av Ann-Christin Mattisson

"Att verka för ett ändamålsenligt och vårdat ortnamnsskick" av Olle Millgård

"Ortnamnsvård och minoritetsspråk" av Eivor Nylund Torstensson

"Göteborgs gatunamn" av Rutger Blidberg

"Det levande förflutna - ortnamnen och kulturlandskapet" av Helmer Gustavsson

"Hembygdsrörelsen och ortnamnsvården" av Josef Rydén

"Fastighetsbeteckningsformen halvvägs - ambitioner och erfarenheter" av Carina Jansson och Hans Ringstam

"Ortnamnsvård i fastighetsregistret. Exemplet Katrineberg." av Leif Nilsson

"Avsöndringar i Bottna - jordregister kontra fastighetsregister" av Hugo Karslsson

"Lantmäteriverkets och Svenska språknämndens förteckning över uttal av Sveriges ortnamn" av Claes Garlén

"Postens ortnamnspolicy" av Hasse Lindberg

"Vägverkets syn på ortnamnsutmärkningen" av Bengt Niklasson

"Stationsnamn - inte bara för den resande allmänheten" av Kurt Hultgren

"Korta anvisningar för ortnamnsvårdare" av Göran Hallberg

"Orientering om arbetet på en handbok om kommunal namngivning och namnvård" av Gösta Pellbäck

This book is a presentation of the dialects of the Swedish province of Bohuslän in western Sweden. It contains 22 taped samples of spoken dialect from the middle of this century of a length ranging from 1'30'' up to 4'45''.

The dialect examples are chosen from different parts of the province and are presented in readable form together with a written explanatory commentary, as well as in audible form on the CD that accompanies the book.

The book also contains 12 samples of written dialect from different written sources, which are also presented together with a written commentary. One part of the book consists of a more general popular description of the dialects of Bohuslän.

Ortnamnen i Sotenäs härad behandlar namn i det område som idag till största delen utgörs av Sotenäs kommun. I boken förklaras och kommenteras områdets bebyggelsenamn: härads- och sockennamn, namn på byar, gårdar, torp och backstugor. En del av dem används inte alls idag utan återspeglar äldre tiders namnförråd. Boken innehåller också ett stort antal dialektord och personnamn.

Ortnamnen i Sotenäs härad ingår i serieverket Ortnamnen i Göteborg och Bohus län. Serien vänder sig till alla som har intresse av Bohuslän och dess ortnamn. Boken bygger på material som finns tillgängligt hos Institutet för språk och folkminnen vid Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).

This book is a presentation and a linguistic interpretation of the place-names of the district of Tanum in the former County of Gothenburg and Bohus in western Sweden. The studied names consist of names of lakes, rivers, islands, mountains etc., of different units of cultivated land and of other entities such as bridges and roads. Dialect pronunciations and earlier name forms found in various sources are presented to the reader. Several of these names designate localities that cannot be identified today but were once part of an ancient name-landscape. A large number of dialect words are also presented.

This book also contains two essays. The first essay discusses the series Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län with an emphasis on its design, its methods of interpretation and its theoretical approach. The second essay discusses the topographical designations berg, fjäll, hog, kulle and ås in their functions as appellatives and as place-name elements. Potential similarities and differences between the two systems are discussed.

Boken innehåller arton artiklar som huvudsakligen behandlar namn eller enskilda ord ur ett nordiskt perspektiv. Innehållsförteckning: Sebende / av Thorsten Andersson. Birgit Falck-Kjällquist - får hon heta så? / av Eva Brylla. UPPSJÖ - från naturfenomen till kvantitetsord / av Birgit Eaker. Det värmländska sjönamnet Gapern / av Lennart Elmevik. Sudskalk och vrangbåge. Ett urval båtbyggartermer från Orust / av Birgitta Erneby. Kring hav och sjö i skånsk miljö / av Göran Hallberg. Frå Jeriko til Vaterlo - utanlandske nedslag i norske stadnamn / av Botolv Helleland. Några egenskapsbetecknande sjö- och vattendragsnamn i västa Sverige / av Hugo Karlsson. Från Tistlarna till Nordkoster. Om namn på fyrar längs Västkusten / av Maria Löfdahl. >>Ett halvt ark papper>> 1696 / av Anna-Brita Lövgren. Hapax i SAOB / av Anki Mattisson. Vattennamn på Snägd- i Medelpad / av Eva Nyman. Skoboraden / av Staffan Nyström. Svenska ortnamn och svensk bebyggelse vid Bottenhavet / av Ritva Liisa Pitkänen. Jentebingen, ball- og andre binger / av Tom Schmidt. Tjäran i Fasterna socken / av Svante Strandberg. En analys av Mrs Bennets karaktär i Stolthet och fördom / av Kerstin Thelander. Sockennamnet Säfsnäs / av Mats Wahlberg.

Boken introducerar den muslimska vallfärden och dess betydelse historiskt, socialt och språkligt. Här berättar också ett antal muslimer om sina känslor och upplevelser under pilgrimsresan från Sverige till Mecka. Genom en finländsk språkvetare och forskningsresande, Georg August Wallin, ges en historisk ögonblicksskildring från 1845.

The Swedish ethnologist Dag Trotzig (1914–44) spent almost two years of his short life in Latvia. On the recommendation of Sigurd Erixon, he arrived in Riga in 1938, soon after gaining his bachelor’s degree at Stockholm University, to take over the teaching of ethnography at the University of Latvia. This charismatic young researcher was able to do a good deal in this short period. His primary accomplishment was to significantly change the content and proportions of ethnology subjects taught at the university. He was also interested in the study of local culture and the popularisation of ethnology in Latvia, and he quickly became a familiar figure in the Latvian media. Finally, Trotzig was the main driver behind a Latvian cultural atlas project, which was begun in 1939. Through this young Swedish ethnologist, Latvia imported scholarly practices that had developed in another country. The present article discusses Trotzig’s achievements in Latvia: his popularisation of the concept of ethnology, his activities at the University of Latvia, and his role in the creation of the Latvian cultural atlas. It also tells the story of research developments in the interwar period: active international relations, transnational projects launched during this time, and the efforts of academics working in ethnology and folkloristics to define their fields of study. 

This paper presents ongoing work with automatic transcription of handwritten, phonetically precise dialect texts from the south-west of Sweden (collected in the 1890s). Using a SAMPA-based transcription key (where SAMPA stands for Speech Assessment Methods Alphabet), I have enabled the training of an HTR engine (where HTR stands for Handwritten text recognition), by feeding it manual transcriptions, to automatically transcribe two separate (but similar) phonetic hands. The phonetically detailed output reveals structural properties of the dialect that are hard (at best) or impossible (at worst) to retrieve from other sources. In this paper, I show how my research on enclitic pronouns in North Germanic has benefitted from the possibility to search for prosodic dependencies that the digital versions of the dialect texts provide.

This article addresses the varying verb phrase internal order between verbs (V) and objects (O) in the Germanic languages. More specifically, it argues (with Haider 2014) that originally, all Germanic languages had a verb phrase (VP) with a variable V position but today, only Yiddish has preserved this system. Consequently, the fixed V position (generating either VO or OV order) in the other Germanic languages is treated as a secondary development. It seems that verb-second (V2) clauses, crucially involving V movement out of the VP, have been an important part of this transition. It is likely that the reason Yiddish has managed to retain the variable V position is that it has been surrounded by Slavonic majority languages from the Middle Ages onwards, unlike the other Germanic languages. The variable V position within the VP is a typical trait of Slavonic languages. The archaic VP syntax of Yiddish can thus be seen as a product of long-lasting language contact.