"Vi slapp bombningar och skjutande, men påverkades i allra högsta grad" skriver Nina från Majorna i Göteborg. Här berättar ett hundratal kvinnor och män om sina minnen från krigsåren. Deras berättelser handlar om försörjning, nya roller, ransoneringar, mat, kläder, om hur kriget var närvarande på olika sätt och hur det har påverkat livet efteråt.

De minns hur tiden präglades av såväl oro och sorg som glädje och nöjen. Några berättar om livet som inkallad, om förhållandet mellan militär och civilbefolkning, skyddsåtgärder och frivilligförsvar, andra beskriver hur det var att leva i gränstrakter eller att komma som flykting till Sverige.

Berättelserna är huvudsakligen från Västsverige men här finns också bidrag från andra delar av landet.

Modern språkdokumentation har gått från att fältlingvisten behandlar talarna av ett språk som ganska passiva informanter till att vara mycket aktiva språkkonsulter. I detta ingår att språkkonsulterna ska kunna hantera teknisk utrustning som inspelningsapparater och att kunna göra transkriptioner på egen hand.

Många verktyg för transkriptioner är dock komplicerade både att arbeta med och att exportera data från. Här presenteras ett språkoberoende verktyg för transkription av ljudfiler som är direkt anpassat för annotering enligt Leipzig glossing rules.

Verktyget presenterar ljudet på en webbsida som scrollas på vanligt sätt: uppåt och neråt. På detta sätt undviks den oöversiktliga vy som är vanlig i många verktyg där ljudet presenteras som en enda lång horisontell tidslinje och där användaren behöver zooma in och ut i materialet för att växla mellan översikt och detalj.

Ljudfilen delas upp i ungefär 10 sekunder långa delar, som sedan läggs under varandra. Verktyget försöker dela upp ljudfilen vid pauser, men om användaren hittar lämpligare punkter i ljudfilen kan punkterna enkelt justeras. Varje del av ljudfilen representeras av ett spektrogram som inte är tillräckligt högupplöst för ingående fonetiska analyser, men hjälper användaren att navigera och avgöra var yttranden börjar och slutar.

Användaren får sedan tillgång till tre transkriptionslager: fonetiskt/fonematiskt, glossning och fri översättning. Det fonetisk/fonematiska lagret ger ett stöd till glossningen. Glossningslagret används för morfosyntaktisk transkription och morfosyntaktisk förklaring enligt Leipzig glossing rules. Slutligen löper den fria översättningen över hela yttrandet.

Verktyget är tänkt att användas för ett lager i taget, där användaren markerar en region i spektrogrammet med musen, lyssnar på regionen med TAB-tangenten och sedan enkelt skriver in transkriptionen. Transkriptioner i det fonetisk/fonematiska lagret sprids ut över hela den markera- de regionen för att foner/fonem ska komma någorlunda nära respektive plats i spektrogrammet.

Verktyget kan generera direkt publicerbar LATEX-kod med formatering enligt Leipzig glossing rules och automatiska tidsstämplar för varje transkriberat yttrande i ljudfilen.

Verktyget utvecklas av Språkbanken Sam inom Nationella språkbanken.

Technology has historically had both beneficial and detrimental effects on languages. In our lifetimes, computers and computer based communication have gone from obscure to mainstream, even indispensable. Having technology thwart you when you write your language can be devastating and make you not want to use it. Being instead nudged by helpful keyboards, good spell checkers, and predictive language models can increase your enjoyment and make you write it more.

I will give a brief tour of the history of language technology in a broad sense, from typewriters to modern smartphones, and describe the challenges facing many languages today that lack the proper tools, focusing on the Swedish national minority languages. I will also describe what we do at the Language Council of Sweden to both raise awareness and develop concrete tools for these languages.

We here demonstrate how two types of NLP models - a topic model and a word2vec model - can be combined for exploring the content of a collection of Swedish Government Reports. We investigate if there are topics that frequently occur in paragraphs mentioning the word "democracy". Using the word2vec model, 530 clusters of semantically similar words were created, which were then applied in the pre-processing step when creating a topic model. This model detected 15 reoccurring topics among the paragraphs containing "democracy". Among these topics, 13 had closely associated paragraphs with a coherent content relating to some aspect of democracy.

Yiddish is one of the national minority languages of Sweden, and one of the languages for which the Swedish Institute for Language and Folklore is responsible for developing useful language resources. We here describe the web-based version of a Swedish–Yiddish/Yiddish–Swedish dictionary. The single search field of the web-based dictionary is used for incrementally searching all three components of the dictionary entries (the word in Swedish, the word in Yiddish with Hebrew characters and the transliteration in Latin script). When the user accesses the dictionary in an online mode, the dictionary is saved in the web browser, which makes it possible to also use the dictionary offline.

The current Lexin website is quite old and has not been optimised for today’s use of smartphones. Using a smartphone is very different from using a traditional desktop computer, not only because of the size of the screen but also because of the different accommodations needed to support low-precision input methods, such as using fingers as opposed to a mouse and keyboard. Our users also come from very diverse language backgrounds, and even if we have translated the dictionary into around 20 languages, there might not be a translation available in their first, or preferred, language, or the translation/version of the dictionary might not be comprehensive. To work around this, the user might perform multiple searches in different language versions of the dictionary, i.e., in different dictionaries, which is even harder in a smartphone environment. We have therefore made it possible to look up a word in multiple languages at once. We have also implemented an offline search where users can download one or more dictionaries and continue to use the website even when they have no internet connection. In short, adapting the dictionary to small screens has made us rethink and rebuild the whole user experience of our online dictionary.

The Language Council of Sweden at the Institute for Language and Folklore has a responsibility to support the development of language technology for the languages of Sweden. Together with the Department of National Minorities and Swedish Sign Language at the same institute, we are developing tools to collect and analyse texts in the national minority languages of Sweden. These texts will be available for use in research, for example in lexicographic work. We here present the specific challenges associated with building these tools for the Swedish national minority language Meänkieli.

The Word Rain visualisation technique is a development of the classic word cloud, providing more possibilities for analysis of the texts visualised. We here briefly describe the work carried out so far, the reasoning behind it, and what could lie ahead.

Word Rain is a novel approach to the classic word cloud that uses word embeddings to make it useful for exploring the word content of a text or corpus. Downloading and running the code can, however, be prohibitively difficult or cumbersome for non-technical users and casual evaluation. Since Word Rain also requires a word embeddings model, the inexperienced or casual user would benefit greatly from a streamlined interface. We have therefore collected everything that is needed in a web based service and are making it available as a SWELANG K-centre resource.

Innehåll

TRE UTOMNORDISKA PERSPEKTIV

Language planning and language policy for the EU and for international institutions / av Ulrich Ammon. The spaces and places of linguistic minorities / av Susan Gal. Rättstavning, offentlighet och legitimeringskris: 1996 års tyska reform / av Sally Johnson.

IDEOLOGIER, ATTITYDER, POLITIK OCH SPRÅKVÅRDSUPPGIFTER

Globalisme og hegemonisk tænkning i sprogpolitiken / av Hartmut Haberland. Kursändring i klarspråksarbetet? Om myndighetsspråkvård och språkforskning / av Catharina Nyström Höög. On the sociolinguistic and political limits of language planning and langauge policy - the lessons to be learned from the Norwegian case / av Ernst Håkon Jahr. The potency and impotency of official language policy / av Tore Kristiansen. The »overt« and »covert« ub LPP terminology / av Páll Kristinsson.

FLERSPRÅKIGHET OCH SPRÅKPOLITIK I UTBILDNINGEN

Tvåspråkig ämneskompetens? En studie av naturvetenskaplig parallellspråkighet i svensk högre utbildning av John Airey och Cedric Linder. Språkpolitik - från EU till klassrummet / av Carla Jonsson. Språklig mångfald inom den högre utbildningen: att analysera policy och praktik / av Jan Lindström och Mirja Saari. Internationalisering i praktiken. Språkbruk i två svenska utbildningsmiljöer / av Hedda Söderlundh.

ORDBÖCKER OCH LEXIKAL NORMERING

SAOL mellan bruk och system / av Sven-Göran Malmgren. Om finlandismer och språkvårdens möjligheter att motverka dem / av Charlotta af Hällström-Reijonen. Rettskrivningsordbøker som normeringsreiskapar i Norden / av Lars S. Vikør

Naturen är bäst på att ta hand om sig själv. Det är grundtanken i det växande samhällsfenomenet återförvildande, eller rewilding på engelska. I många projekt världen över försöker man nu återställa naturen som den var innan människan förstörde den.

Har du någonsin tänkt på den där lilla jordgloben uppe i högra hörnet på din kommuns webbplats? Eller kanske den där lilla fliken där det står meänkieli? Inte? Du är inte ensam – det har flera kommuner inte heller gjort.

Men allt fler gör det! Det är ett av många intressanta resultat i rapporten Språk på webben 2022 – flerspråkig information på kommunernas webbplatser. Rapporten beskriver resultaten från en kartläggning av svenska kommuners webbplatser från 2022, och jämför dessa med resultat från två tidigare kartläggningar.

”Var sjutton är tolken? Jag vägrar prata engelska med den litauiska EU-parlamentarikern. Vi får vänta en timme om det behövs, jag har inget bättre för mig.”…dessa ord har nog ingen svensk EU-parlamentariker yttrat de senaste åren. Två enkätundersökningar om användningen av svenska i EU-parlamentet tyder på att svenskans status i EU på många sätt är god, men engelska är ändå det dominerande arbetsspråket.

På senare år har man inom svensk och finsk dialektforskning alltmer börjat uppmärksamma att dialektanvändning kan fylla olika sociala funktioner i samtalet och att en dialekt är något mer än ett autonomt språkligt system som kan lyftas ur sitt sammanhang. Bruket av olika dialektala (och standardspråkliga) uttryck visar sig ofta vara interaktionellt motiverat, varför uttrycken också kan ha olika funktion beroende på i vilket samtalskontext de uppträder. En rad forskare har teoretiskt börjat ta steget från en tradiotionell till en interaktionell dialektologi och använder därmed samtalsanalytiska teorier, metoder och frågeställningar för att beskriva dialektala material ur nya perspektiv. Sådana material kan även användas för att kasta nytt ljus över traditionella språkvetenskapliga frågor och bidra till teoriutvecklingen inom gramatik- och interaktionsforskningen.

In Scandinavian languages there are many popular bird names, most of which have been recorded in the dialect archives in the Nordic countries. The thesis concentrates on the bird names for snipes, i.e. the common snipe, the great snipe, the jacksnipe and the woodcook, in all approx. 330 different names. Some of these are recognized throughout Scandinavia, while others are only sparsely confirmed in single dialects.

An especially large number of names refer to the common snipe, mainly due to its typical vibrating sound. Since the sound resembles a certain unobtrusive whinny from a horse or bleat from a goat or a sheep, many of the names contain words associating to these animals. Names describing a creaking sound mostly refer to the woodcock. Fairly common are names describing the protruding beak, a characteristic feature of all snipes.

In order to give a complete semantic and etymological picture, all words forming part of the names have been identified and sorted by category, i.e. words indicating a common implicit meaning. The categories in turn have been divided into two main groups: words describing different sounds, and words describing visual impressions. In addition, names describing popular beliefs and those transferred from other bird species are presented.

Factors that influence origin, formation, existence and development of bird names have been considered. With the etymological discussion forming the necessary background, ethnological aswell as cultural influences complete the picture of the naming process. Man's need for identification and classification of phenomena in his environment as well as the presence vs. lack of affect are important factors in the process. As is shown, a striking sound along with a particular appearence has inspired many affected popular names, while scientific names largely refer to visual, non-affected impressions.

Due to man's present lack of everyday connection with nature many of the popular bird names presented are no longer in use. However, some of the names prove to be fairly young, which shows that the process of popular classification and naming is still a functioning part of our language and culture.

Vilka språk som syns i det offentliga rummet är betydelsefullt för ­samhället, både ur ett kommunikativt ­perspektiv och som en signal om vilka språk som upp­fattas som betydelsefulla.

Språk­lagen uttrycker att offentlig verksamhet har ett ansvar för enskildas tillgång till språk: svenska, nationella minoritetsspråk, det svenska teckenspråket och andra modersmål. Av tradition har svensk språkvård främst fokuserat på nyttoperspektivet, det vill säga e­ffektiviteten i myndigheters kommunikation, men Svenskan är den fasta inredningen har istället fokus på symboliska aspekter av språkanvändning i offentliga miljöer.

Rapporten ger en inblick i hur flerspråkigheten synliggörs i offentlig miljö i Sverige. Språkrådet har kartlagt vilka språk som syns på skyltar och anslag, på 14 vårdcentraler och 14 biblio­tek, i 11 svenska orter. Under­sökningen är ett led i Institutet för språk och folk­minnens uppdrag att följa upp språklagen, och att regelbundet ­undersöka användningen av svenska och andra språk i Sverige.

The study compares the uses of the native-speaker concept as a legitimizing resource in language-standard ideologies and normative discourse in five languages of European origin. Much research and international discussion has focused on the native speaker of English, a symbolically international language. We aim to show how the native-speaker concept may function differently in national-standard ideologies. The study entails a concise comparison of five European standardization ideologies, a closer look at three such ideologies, and a case study of the native speakers’ function in the normative discourse on a syntactic construction of a national language, namely Swedish. Much language planning and standardizing relies on academic linguistics for legitimacy, and native speakers’ judgments are an irrefutable data source in theoretical linguistics. However, the concept of the native speaker as a judge of linguistic material is recontextualized in normative discourse. Drawing on analyses of national-standard ideologies and standardizing discourse, results indicate that the native speaker may have different repercussions depending on the heterogeneity of the speech community and the standard ideology. We argue that the native speaker may function as a border marker of the standard language, but in national languages also of what is considered intralingual variation, and thus in symbolic terms the nation.