Nya sverigefinska ord skapas i huvudsak på två olika sätt. De flesta av de nya orden bildas iinformella diskussionssituationer, men ord och termer skapas också medvetet när Institutet förspråk och folkminnen ger rekommendationer om till exempel översättning av svenskamyndigheters namn till finska. Syftet med denna studie är att ta reda på vilken typ av finska ordsom inte ingår i standardfinska som används i Sverige, vilka som använder dessa ord samt vilkaattityder som förknippas med användningen av sådana ord.

För den sverigefinska minoriteten är det viktigt att deras språk studeras. På så sätt kan man ökakunskapen om minoriteten, få fram forskningsbaserad information om det språk minoritetenanvänder samt stärka dess sverigefinska identitet.

Det empiriska materialet i undersökningen utgörs dels av de föreslagna orden i omröstningarna Årets sverigefinska ord som Sveriges Radios finskspråkiga redaktion har arrangerat under åren 2016–2023, och dels av en webbenkät som kartlägger användningen av sverigefinska ord samtattityder förknippade med användningen av dessa. Jag har kategoriserat de i omröstningarnaföreslagna orden efter typ av lånord, ordklass och ämnesområde. I enkätundersökningen har jaganalyserat både kvantitativa uppgifter och de fritt formulerade motiveringarna som kompletterar svaren.

Undersökningen av de sverigefinska orden som förekommer i omröstningarna Åretssverigefinska ord visar att de flesta orden är så kallade främmande ord, det vill säga lånord frånsvenska till finska som är anpassade till finskans ortografi. Ordens ämnesområden speglarfrämst språkbrukarnas vardag. Enkätundersökningen bland talare av finska i Sverige visar attsverigefinska ord används mest i tal men relativt mycket även i informella texter. Yngreåldersgrupper använder denna typ av ord mer än äldre åldersgrupper och förhåller sig också merpositiva till användningen av dem.